Äventyr

Bleka dödens minut

8

Är man som jag, en sucker för sagor, måste man bara älska ”Princess Bride” (eller ”Bleka dödens minut” som titeln lite märkligt har översatts till). Den här berättelsen har allt och lite till. Jag såg den i slutet på 80-talet (när den kom helt enkelt) och har vad jag kommer ihåg inte sett om den sen dess. Självklart funderade jag på hur mycket mitt nostalgiska minne av filmen förblindat mig genom åren när jag relativt okritiskt hyllat den.

Men den håller och det med besked. Självklart är specialeffekterna skrattretande vilket framförallt framgår i Eldträsket med Rodents of Unusual Size. Men skit i det, det är en utmärkt saga om äkta kärlek, pirater, magi och och en ond prins som bör störtas. Släng in ett fyllo till fäktare, en jätte och några andra minnesvärda karaktärer så förstår ni att detta är en magnifik berättelse.

Som tonåringen var det självklart svårt att inte bli kär i prinsessan Buttercup, spelad av Robin Wright i hennes första film. Hennes kärlek, drängen och sedermera piraten Westley, spelas av Cary Elwes med nästan en Errol Flynnsk närvaro. Billy Crystal är med i en liten men viktig roll som gammal trollgubbe också, svår att känna igen helt klart och musiken står gitarrvirtuosen Mark Knopfler för.

Regissör Rob Reiner är inte helt obekant eller oäven med filmer som Spinal Tap, ”Stand by Me”, ”När Harry träffade Sally…” och ”Lida”, och med ”Princess Bride” har han skapat en riktig åttiotalspärla.

Sen innehåller filmen en del fantastiska repliker. Den som förföljt mig klart mest är förstås: ”My name is Inigo Montoya. You killed my father. Prepare to die.” Fenomenalt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.