Drama

Evigheten och en dag

6

Så slog man då till med en grekisk film. Tänkte att det skulle vara upplyftande att se en film om en döende äldre man som tar om hand en liten albansk pojke som säkerligen varit med om en hel del trafficking-relaterade upplevelser. Kanske inget man myser till i alla fall.

Nu är inte ”Evigheten och en dag” riktigt så nattsvart. Det hela handlar istället om en berättelse om en poet som inte längre kan skriva. Han måste komma över orden igen genom att köpa dem vilket han gör under hans hallucinatoriska drömmar där han förflyttar sig till hans tidigare liv och får uppleva händelser med sin fru igen. Romantiskt, poetiskt och relativt ofattbart.

Rent tekniskt sett stör jag mig på att kameran inte fokuserar på skådespelarna utan man är alltid en bit bort. Detta omöjliggör nästan att man skall få den där anknytningen, fascinationen, beröringen till det verk de håller på att utföra. För det är en film med stora ambitioner men som kanske blir lite för pretentiös på vägen. Vacker musik dock.

Den äldre mannen spelas av Bruno Ganz som slog till ordentligt som Hitler i Undergången, man känner inte igen honom alls.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.