Action Thriller

Mission: Impossible II

4

Uppföljaren till Mission: Impossible har ungefär samma kvaliteter eller för att inte säga brist på kvaliteter som den första filmen. Det är en ganska trivial standardhistoria som egentligen är en raksträcka fram till slutet som är ungefär lika givet som att popcornskålen obönhörligen kommer att ta slut. Det som ”Mission: Impossible 2” vinner på är den något snyggare paketeringen som John Woo står för. Det är rappare klipp, hårdare musik, ja, mer hembiovärdig film helt enkelt.

Skådepeleriet har lyft sig något sen den första filmen. Boven är lite mer scary exempelvis, i synnerhet när han nu är vansinnigt lik Michael Ballack (tysk fotbollsspelare i Chelsea). Det man inte riktigt kan med är de riktigt hårdkokta actionfåniga replikskiftena stundtals som för ner filmen på den kalkonnivå där den egentligen hör hemma. Jag antar att till och med skådisarna skäms när de behöver leverera löjliga repliker mitt under pågående eldstrid som osar fullständig manus-tilt hos författarna. Men men, action är action är action.

Tydligen var John Woos första film efter klippning 3,5 timme lång och det kan ju förklara en del tvära kast i den senare släppta versionen. Men det vete fan om man ändå skulle orka glo på ”Mission: Impossible 2” 1,5 timme längre. Enough is enough…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.