Drama

Paris, Texas

8

Paris, Texas”Paris, Texas” inleds med karakteristiskt gitarrspel signerat Ry Cooder och en panorering över amerikanskt ökenlandskap. En ensam man, sliten, skäggig och dammig, går där kanske med ett mål i sikte, kanske inte. Det är Travis och han har varit försvunnen från sin familj i fyra år nu.

Harry Dean Stanton, möjligen mest känd för sin insats som Brain i Flykten från New York, spelar Travis med bravur. Den lätt asociale mannen vars unga kärlek Jane lämnade honom med bara förtvivlan och vansinne kvar. Och Hunter, deras son. Det blev för mycket för honom så han gav sig helt enkelt av, och lät sin bror ta hand om sin son.

Fyra år senare hittas han, från början stum och möjligtvis med minnesförlust. Sakta kommer han tillbaka till sina sinnen, och bestämmer sig för att försöka hitta Jane, som både bildskönt och övertygande spelas av Nastassja Kinski.

”Paris, Texas” är en väldigt bra film i all sin enkelhet. Melankolisk och närmast filosofisk. Scenen i slutet där Travis berättar för Jane om hur han upplevde deras kärlek och uppbrott är mästerligt vacker.

Jag är rädd att jag inte sett så många av Wim Wenders filmer, men det får styras upp eftersom ”Paris, Texas” vittnar om stor filmkonst.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.