Action Äventyr

Watchmen

8

”Watchmen” tar oss tillbaka till ett dystopiskt 80-tal där superhjältarna numera för en tillvaro i det tysta. Hjältarna är ganska tilltufsade, medelålders och desillusionerade. Det var längesen nu deras namn ingjöt någon respekt bland folket och de är i princip bortglömda. Samtidigt är det den andra generationens hjältar vi får följa, och det är ett tungt lass de fått ärva.

Det som slår mig är att det jämfört med andra superhjältefilmer faktiskt finns ett tänkvärt manus med dialog som faktiskt utmanar och inte bara underhåller. ”Watchmen” är inte så lite mer filosofisk än genrekollegorna. Samtidigt är handlingen på gränsen till för komplicerad emellanåt. Vet att det finns en längre version som kanske täpper till några luckor, men faktum är att man behöver vara ganska närvarande för att till fullo ta till sig filmen ordentligt. Ingen popcorn-action med andra ord, även om popcorn aldrig är fel.

Visuellt är filmen helt lysande, och då tänker jag inte enbart på den illuminerande Dr. Manhattan. Jag tycker mig förövrigt kunna skönja regissören Zack Snyders karakteristiska stil från 300 i vissa scener.

Soundtracket är påkostat med bra tryck, musiken används verkligen förträffligt och filmen slår också till med en ganska intressant upplösning. På det hela taget en mäktig upplevelse.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.